Det var extremt långtråkigt och jag låg på en avdelning för strokepatienter, jag sänkte medelåldern med 30 år (det händer ju inte så ofta nu för tiden) upptäckte att jag behövde måla om mina tånaglar....
Ja, jag hade tråkigt.
Jag fick besök, Kenneth hade med sig godis, tidningar, minidvd, filmer, Nathalie och Yannick gav mej choklad, Max gav mej en ros, så söta dom är...
Det värsta av allt(förutom huvudvärken) var maten, hade jag inte haft godis hade jag förmodligen dött av svält.
Smaklösa biffar, gummimorötter,plastpotatis 
Kall skinka med skinn, legymsallad, mums...
Kyklinggryta?? och sallad, tom salladen var vidrig.Jag fick komma hem så småningom. diagnosen var, blödning från ett kärl till hjärnan, 2 veckors sjukskrivning och lite droger på det, jag trodde att jag var odödlig, men var visst inte det....
"Man kan inte välja när och hur man ska dö. Det enda man kan bestämma är hur man vill leva"
Joan Beaz
Tänk på det kära vänner och ta vara på nära och kära.
När jag kom hem gjorde Kenneth det här goda på kvällen, ordningen är återställd.
Lite skillnad va?
Stor kram till dig och hoppas att du mår bättre och att du nu håller dig frisk! Ja, är man matglad som du och jag är så förstår jag att det där var en mardröm, tur för dig att du har en underbar man som kan laga god mat! Sköt om dig!/Lisa
SvaraRadera